Så kan det gå

Det blev inget bloggande igår. Snickarkursen tog en tvär vändning och förde både mig och urpingen till akuten. Vi slant lite på klingan. Läkarna säger att jag förhoppningsvis slipper framtida men, dock behåller de mig ett par dygn för observation och jag måste säga att jag känner mig snurrig och lite illamående.
Urpingen ligger i en annan sal, han ska också klara sig säger de.

Väninnan kom förbi med Självkänsla nu som hon tyckte att jag borde läsa. Hon säger att jag definierar mitt värde genom handlingar och att jag måste förstå att jag duger som jag är.
Men vem gör det egentligen?
Jag har i allafall börjat läsa och ska göra alla uppgifter i boken.

Men mest av allt vill jag komma hem till min sköna säng och mina egna kläder. Se bara vilka byxor de tvingat på mig. Helt förskräckliga! Inte bara ser min bak ut att vara storlek 60, färgen går dessutom ton i ton med min hud, så varje gång jouren kommer är det minst en läkarpraktikant som tror att jag är naken på underkroppen. Såååå pinsamt och jobbigt.
Men maten är faktiskt god och det finns en tv i allrummet och på bottenvåningen går det att köpa latte. Jag har mutat en sköterska som förser mig när hon har tid över, hihi.

Tack och lov tog väninnan med sig en skjorta hemifrån som höjer min modeheder från riktig botten till aningen mer toppen. Jag vet inte vem jag vore utan henne.

Nu ska jag läsa bok och äta chokladpraliner. För det får man när man är sjuk!
Ni som har tid över får väldigt gärna komma på besök.

Ciao!